Problem och funderingar kring båttoalett- utdrag från Transportstyrelse

Problem och funderingar

Toalettsystemen som måste bygga om är i system som suttit i båten sedan de var nya som innebär
att de måste bytas ut i sin helhet när man börjar att “riva” i systemen. Slangar och klamrar måste
bytas, även septiktank och toaletten kanske måste bytas. Det är inget ovanligt att anslutningar till
toalett, septiktank och skrovventiler är i så dåligt skick att även dessa komponenter går sönder vid
arbetet varvid de måste bytas ut. Det finns även ett annat problem på just 70 och 80‐talsbåtar,
många gånger har man placerat septiktanken och dragit slangarna i själva tillverknings processen
(innan man gjutit fast överbygganden) varvid varvet som utför bytet måste såga sönder skott i båten
för att få ur de gamla komponenterna. Detta gäller även om man måste få dit nya komponenter på
plats såsom ny septiktank och dragning av septikslang mm. Även plastarbeten kan behövas utföras
för att göra ordning skott som sågats sönder mm.
Ett annat problem är att våra septiktankar i dag som finns på båtarna normalt rymmer 30 ‐ 50 liter.
Det innebär att en familj som vistas i båten måste söka upp en tömningsstation efter ca 2 ‐ 3 dagar
för att tömma tanken. Många ligger ute flera dagar, för att slippa täta tömningar måste man utöka
kapaciteten på septiktanken så den blir större som kan innebära att många väljer att montera större
tankar än de befintliga. Av den anledningen kanske många båtägare väljer att införskaffa sig en större
tank än den som sitter i båten original. Här kan man räkna med att en tank som rymmer mer än 30 ‐
50 liter blir dyrare att tillverka, behovet att specialtillverka tanken blir större för att få plats i båtens
begränsade utrymmen, detta blir en merkostnad som man måste ta hänsyn till.

Bilaga 5

Toalettsystem i fritidsbåtar – Kostnad för konvertering av befintligt toalettsystem, Alexander Johansson, 2009-09-04

webbannerliten

Kommentera